20 doktorer och bokserien Kommunikation, kunskap, makt och dess fortsättning i Kulturhistoria, historiebruk, modernisering


I forskningsprogrammen har jag som huvudhandledare följt tjugo doktorander till disputation och ytterligare fem som bihandledare. De har disputerat på någon av de fyra institutioner jag varit verksam som professor: Tema Teknik och social förändring (1990-2000), Tema Kommunikation (2000-2007), Tema Kultur och samhälle (2007-2022) samt Études nordiques Sorbonne-Paris IV (gästprofessor 2020-2022). Här följer en presentation av deras böcker, som ofta är publicerade på Carlsson bokförlag, men också kan beställas via Tema Q:

1. Jonas Anshelm: Förnuftets brytpunkt: Om teknikkritiken i P C Jersilds författarskap (1990)

Den moderna tekniska utvecklingen har ställt oss inför nya moraliska problem, som vi inte tycks kunna lösa med hjälp av de traditionella livsåskådningarna. Därför har diskussionen om den tekniska utvecklingen och dess sociala följder blivit intensiv i den svenska skönlitteraturen under de tre senaste decennierna – kärnkraftens, datoriseringens och kapprustningens tidevarv.
PC Jersild är kanske den av våra författare som mest initierat och nyanserat fört denna diskussion – i romaner som Grisjakten, En levande själ och Efter floden, men även i tidningsartiklar och debattinlägg.
I sin brett upplagda, tvärvetenskapliga studie läser Jonas Anshelm Jersilds författarskap mot bakgrunden av samtida politisk, sociologisk och filosofisk debatt. Genom hans klargörande och idérika analyser framstår Jersild som en mycket självständig och klok kritiker av det teknologiska samhället: utan att väja gestaltar Jersild de stora faror som den tekniska utvecklingen medför, men han träder samtidigt till vetenskapens och förnuftets försvar.

2. Annika Alzén: Fabriken som kulturarv: Frågan om industrilandskapets bevarande i Norrköping 1950-1985 (1996)

Vad tillhör egentligen vårt kulturella arv? Varför bevaras vissa saker och inte andra? Kyrkor, herrgårdar och torpstugor har sedan länge ansetts värda att bevara. Men först under de senaste decennierna har gamla fabriker börjat betraktas som ett kulturarv. Industrisamhället har fått museal status. Tidigare uppmaningar att ”riva skiten” har i en postindustriell era omvandlats till ett vördnadsfullt vårdande.
Norrköping, Sveriges Manchester, var i slutet av 1800-talet en av Sveriges största industristäder. Invid Strömmen låg de mäktiga fabriksbyggnaderna sida vid sida med ett förtätat industrilandskap. Hundra år senare var textildöden ett faktum. Fabriksvisslorna tystnade och industribyggnaderna övergavs. Hösten 1969 revs ”Tuppens fabriker” för att ge plats åt bostäder och grönområden vid vattnet. Men utvecklingen vände och en ny syn på industribyggnaderna växte fram. De gamla nedslitna textilfabrikerna återuppstod som ett magnifikt kulturlandskap med stor attraktionskraft.

3. Lena Ewertsson: The triumph of Technology over Politics?: Reconstruction Television Systems (2001)

I den här avhandlingen beskrivs och analyseras de stora utmaningar som den traditionella public service-televisionen utsattes för under 1980-talet och tidigt 90-tal. Monopolen krackelerade under trycket av den kommersiella televisionen, som hade fått vind i seglen genom nya teknologiska genombrott som till exempel paraboler och transnationella sändningar. I centrum för studien står Kinnevikkoncernen och framväxten av TV3. En bärande fråga i avhandlingen är samspelet och maktförskjutningarna mellan politisk vilja och teknologiska imperativ.

4. Michael Godhe: Morgondagens experter: Tekniken, ungdomen och framsteget i populärvetenskap och science fiction i Sverige under det långa 1950-talet (2003)

Under det långa 1950-talet (1946-1964) etablerades en världsordning där mänskligheten levde i skuggan av det kalla kriget och stormakternas kärnvapenkapplöpning. Samtidigt upplevde västvärlden ett ekonomiskt uppsving utan tidigare motsvarighet. Teknisk och vetenskaplig utveckling blev inte bara ett av välfärdsstatens främsta kännetecken utan också något som grep in i människors vardag.
I sin idéhistoriska studie visar Michael Godhe hur tron på framsteget omförhandlades i populärvetenskap och science fiction i 1950-talets Sverige. Automation, astronautik och atomenergi var modeorden för dagen men framsteget var inte självklart i skuggan av atom- och vätebomben. Ungdomarna skulle lockas in i teknikens värld och fostras till att ta ansvar för den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Välfärdsstatens ungdomar förväntades bli framstegets arvtagare och morgondagens experter.

5. Sylvain Briens Teqnique et littérature: Train, téléphone et génie littéraire suèdois (2003)

I svensk litteratur utgör den tekniska utvecklingen ett viktigt ledmotiv. Tekniken har hela tiden gestaltats och diskuterats i såväl den kanoniserade litteraturen som i den idag bortglömda. I denna studie skildras hur tekniken behandlats i svensk litteratur från 1850-talet till andra världskriget. I centrum står två teknologier: tåget och telefonen. Den första ökande dramatiskt människornas möjligheter att förflytta sig i det geografiska rummet, den andra våra möjligheter att ta emot och skicka information över väldiga avstånd utan att förflytta oss. Briens studie pekar in mot ett centralt tema i den svenska litteraturen och han visar både hur hett debattens vågor stått som hur litteraturen lånat estetiska uttrycksformer från de nya maskinernas rytmer.

6. Jonas Johansson: Du sköna nya tid?: Debatten om informationssamhället iRiksdag och Storting under 1990-talet (2006)

Under nittonhundratalets sista årtionde fanns det inget parlament i västvärlden där inte informationssamhället diskuterades. ”Informationssamhället” framstår som det sena nittonhundratalets symbol par excellence för modernitet och framsteg. I denna avhandling undersöks och jämförs det norska och svenska politiska samtalet om ”informationssamhället”, ”kunskapssamhället”, och ”kommunikationssamhället”… Kärt barn har många namn. Det begreppen har gemensamt är postulerandet av ett kommunikationstekniskt drivet historiskt epokskifte – 1990-talet är det årtionde då Internet med buller och bång tar plats i ”folkhemmet” och ”det norske hus” – en rörelse från en modernitet till en annan, från industrimodernitet till…? Ja till vad? Till en postindustriell (post)modernitet eller kanske till en nyindustriell modernitet?
Författaren undersöker hur våra förtroendevalda framställt detta epokskifte. Aktörer är de politiska partierna och scenen är svenska riksdagen respektive norska Stortinget. Debatten betraktas som en kamp om framtiden, en kamp som också handlar om samtid och inte minst om historia. Ett socialdemokratiskt dilemma infinner sig. Hur skall socialdemokratiskt styre legitimeras i en tid där utvecklingen sprungit ifrån industrimodernitetens socialdemokratiska industristat?
Det ideologiska utrymmet för en specifik ”nordisk modell” för ”informationssamhället” förefaller vara tunt – debatten präglas av att auktoritativa amerikanska framställningar av epokskiftet och framställningar på EU-nivå är styrande. Framtiden ter sig stundom märkligt sluten och förutbestämd. De tongivande inslagen av teknik- och utvecklingsdeterminism problematiseras och analyseras dels som politisk strategi, dels som arketypiskt modern förståelseform. En intressant svensk-norsk tyngdpunktskillnad med avseende på ”hårda” och ”mjuka” frågor sätts i ett historiskt sammanhang som understryker grannländernas delvis olikartade moderniseringsprocesser.

7. Emma Eldelin: ”De två kulturerna” flyttar hemifrån: C P Snows begrepp i svensk kulturdebatt 1959-2005 (2006)

”De två kulturerna” är ett begrepp som förekommit i svensk debatt alltsedan början av 1960-talet. Ursprungligen myntades det av engelsmannen C. P. Snow i skriften The Two Cultures and the Scientific Revolution, där han kritiserade bristen på förståelse mellan ”scientists” och ”literary intellectuals” i Storbritannien. I Sverige lösgjordes dock begreppet snart från detta personliga och specifikt brittiska sammanhang, och kom istället att tillämpas på relationen mellan naturvetenskap och humaniora i största allmänhet. Ofta har det uppfattats som en ny metafor för historiskt välbekanta konflikter mellan olika bildningsideal och vetenskapliga verksamheter.
I ”De två kulturerna” flyttar hemifrån resonerar Emma Eldelin kring hur Snows begrepp har använts och tolkats i den svenska idédebatten om bildning, kultur och vetenskap. Studien spänner över ett brett fält och visar hur ”de två kulturerna” har blivit ett slagord som använts av så skilda grupper som naturvetenskapsmän, tekniker, medicinare, samhällsvetare, humanister, författare, kulturskribenter och utbildningspolitiker.

8. Sofia Seifarth: Råd i radion: Modernisering, allmänhet och expertis 1939-1968 (2007)

”SNÄLLA FRU ASKLUND läs mitt brev och hjälp mig om Ni kan”, skrev en kvinna i ”djupaste förtvivlan”. År 1939 startade radions första brevlåda för sociala frågor. Syftet var att utifrån lyssnarbrev upplysa allmänheten om de sociala reformer som nyligen hade genomförts. Som enda etermedium blev radion en betydelsefull röst när det moderna Sverige skulle realiseras, med social ingenjörskonst, vetenskap och expertis.
Råd i radion handlar om hur den svenska radiopubliken upplystes, vägleddes och fostrades i radions brevlådor mellan 1939 och 1968. Men också om de tusentals lyssnarbrev som nådde radion genom åren, som alla ger unika inblickar i folkhems-Sverige och i människors problem – från social misär till kärleksbekymmer. I boken analyseras hur brevlådornas redaktörer hanterade brevskrivarnas skildringar i etern. Vi får veta vilka råd, ideal och visioner som förmedlades till allmänheten, samt vilka berättelser om samhället och medborgarna som blev offentligt vägledande. Genom brev och program följs två aspekter av moderniseringen – implementeringen av folkhemmet och det kulturradikala genombrottet.

9. Maria Mattus: De länkande orden: Den digitaliserade arenans dynamik (2008)

De länkande orden syftar på hur uttryck på Internet länkas samman och lyfts in i nya sammanhang för att tolkas av användarna. Innebörden beror på vem som möter informationen. Liksom andra medier har Internet aktualiserat frågor relaterade till yttrandefrihet. Informationsmängden och mångfalden aktörer ställer gamla frågor på sin spets, men skapar också nya. Som kommunikativ arena, med utrymme för delaktighet och interaktion, behöver Internet ett annorlunda närmande, bland annat måste användarna själva i högre grad än tidigare avgöra innehållets kvalitet, genretillhörighet och relevans.
På olika sätt angriper avhandlingens fyra studier problematiken med yttrandefrihet och Internet: Först berörs två webbsidors interaktion, därefter studeras en mediedebatt om yttrandefrihet/censur och Internet, samt hur studenter bedömer webbtrovärdighet, och till sist beskrivs hur aktiva användare tillsammans skapar ett wiki-uppslagsverk.
Maria Mattus är forskare knuten till Institutionen för Tema (Tema Kommunikation) vid Linköpings universitet, samt lärare vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. År 2005 presenterades licentiatavhandlingen De länkande orden. Yttrandefriheten och den hypertextuella dialogen på Internet. Arbetet har nu utvecklats vidare till en doktorsavhandling.

10. Egle Rindzeviciute: Constructing Soviet Culturel Policy: Cybernetics and governance in Lithuania after World War II (2008)

Efter första världskriget var Sovjetunionen en av de första moderna stater som uttryckligen ägnade sig åt att övervaka och styra kulturen, vilket tog sig formen av en formaliserad och institutionaliserad statlig kulturpolitik. I denna övervaknings- och styrningsprocess försåg vetenskap och teknologi staten med konceptuella och materiella resurser vilka användes för att definiera såväl själva processen som föremålet för den. Efter andra världskriget gav utvecklingen inom naturvetenskap och teknik upphov till en ny vetenskap som behandlade frågor kring kontroll och kommunikation, Norbert Wieners cybernitik, vilken fick en bred tillämpning inte enbart inom ingenjörsvetenskapen utan även i frågor som rörde förståelsen av människor, maskiner och samhällen. Denna avhandling undersöker hur cybernitiken påverkade utformningen av den sovjetiska kulturpolitiken. Fokus ligger på det sovjetiska Litauen. Det huvudsakliga argumentet är att en särskilt inflytelserik diskurs rörande cybernetisk styrning och övervakning utformades i Sovjetunionen från 50-talet och framåt. Som ett resultat av en överföring från tekniska och vetenskapliga diskurser var denna diskurs användbar inte bara som ett verktyg för att tjäna staten utan kunde även användas av kulturella aktörer för att kritisera själva sovjetsystemet. Genom att analysera organisatoriska praktiker och officiella och samhälleliga diskurser avslöjar denna studie komplexiteten i förhållandet mellan styrning och övervakning, kultur, vetenskap och teknologi.

11. Andreas Nyblom: Ryktbarhetens ansikte: Verner von Heidenstam, medierna och personkulten i sekelskiftets Sverige (2008)

Kring sekelskiftet 1900 blev författare ofta föremål för personkulter. Deras namn och ansikten var varumärken som sålde mycket annat än litteratur. Ryktbarhetens ansikte handlar om författaren som celebritet, en tidigare outforskad aspekt av vår kulturhistoria.
Boken visar hur Verner von Heidenstam (1859-1940) synliggjordes i medierna, från författardebuten 1888 till och med döden 1940. Han skildrades i uppslagsböcker och andra författares romaner, och hans ansikte avbildades på allt från målningar till spelkort. För den samtida publik som sällan läste lyrik eller lärda tidskrifter var Heidenstam en mediepersonlighet snarare än en författare definierad av sina egna verk. Studien presenterar nya perspektiv på litteraturhistorien och bidrar samtidigt till förståelsen av vår egen tids medie- och kändiskultur.

12. Kristoffer Holt: Publicisten Ivar Harrie: Ideologi,ofentlighetsdebatt och idékritik i Expressen 1944-1960 (2008)

Publicisten Ivar Harrie framträdde som en mångkunnig och välkänd kulturpersonlighet under en stor del av 1900-talet. Expressen blev en makalös succé och snabbt Nordens största dagstidning. Ivar Harrie var Expressens första chefredaktör under åren 1944-1960.
I ”Publicisten Ivar Harrie” ger Kristoffer Holt en levande inblick i 1940- och -50-talens offentliga debatt genom att undersöka Harries roll och gärning. Redan genom att acceptera posten på Expressen utmanade han sin samtid: han med bakgrund som översättare av klassiker och bl a medarbetare till Torgny Segerstedt blev nu detta folkliga och högröstade blads överhuvud.
”Det offentliga samtalets historia är en del av det gemensamma kulturarvet – det utgör en förhistoria till de debatter som pågår idag”, framhåller Holt inledningsvis. Det är inte minst i detta ljus som hans bok skall läsas.

13. Johan Jarlbrink: Det våras för journalisten: Symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal (2009)

Under 1900-talet har journalister agerat hjältar i både deckare och film, äventyrsberättelser och ungdomslitteratur. Seklet innan var de huvudpersoner i hyllningsdikter, historieskrivning och romaner – inte sällan författade av tidningsmedarbetare själva. Pressens medarbetare har alltså inte bara synliggjorts i tidningarnas spalter. Till skillnad från den traditionella presshistorien så utspelar sig pressens mediehistoria på flera kommunikativa arenor. Den här boken handlar om journalistrollens kulturhistoria – hur den förhandlades och debatterades, och hur journalister i romaner och film brukades och tjänades som förebilder när yrkets gränser stakades ut. Utifrån ett brett mediematerial undersöks både pressens mediehistoria och pressmedarbetarnas kulturhistoria under en period då litteratörer och publicister trängdes undan av nyhetsjagande journalister – i tidningarna såväl som i andra medier.
Johan Jarlbrink är presshistoriker verksam vid Linköpings Universitet. Detta är hans doktors-avhandling.

14. Johan Wänström: Samråd om Ostlänken: Raka spåret mot en bättre demokrati? (2009)

Ostlänken är en ny planerad höghastighetsjärnväg mellan Linköping och Järna. Den är tänkt att vara en del av en ny förbindelse mellan Stockholm och Göteborg och ska knyta Östergötland och Södermanland närmare Mälardalen. Många lokala och nationella politiker, tjänstemän från kommuner och statliga verk samt företrädare från näringsliv och massmedier har känt sig kallade att påverka projektets utformning. Men få visade samma entusiasm över att svara på allmänhetens frågor under de samrådsmöten som Banverket anordnade i samband med utredningsarbetet.
I Samråd om Ostlänken placerar Johan Wänström läsaren mitt i samrådsmötenas kontroverser och diskussioner. Vi får följa hur medborgarnas till synes enkla frågor drunknar i planerings- och beslut-processernas tröga och oklara strukturer och hur de demokratiska ambitionerna kolliderar med teknikens, ekologins och samordningens begränsningar.
I ett bredare perspektiv behandlar boken frågor om hur folkviljan ska kunna identifieras och kanaliseras i samhällsplaneringen. Ett större medborgarinflytande betraktas ofta som ett givet mål i den svenska demokratin – men, visar Wänström, vägen dit är varken självklar eller spikrak.

15. Gustav Källstrand: Medaljens framsida: Nobelpriset i pressen 1897-1911 (2012)

Nobelpriset delades ut för första gången 1901 och har sedan dess varit en institution i svenskt kulturliv. I denna undersökning visas hur Nobelpriset var omskrivet, och omdebatterat, i pressen. Rapporteringen om priset handlade om allt från reportage från den festliga prisutdelningen till notiser om pristagarnas utseende. Det genomgående i pressens bild av priset var att det var en källa till nationell stolthet, eller i varje fall borde vara det. Även om pristagarna presenterades som populära genier så fanns et invändningar mot såväl festen som mot vissa prisutdelare. Det var inte alltid som verkligheten levde upp till de högt ställda förväntningar som väcktes när testamentet publierades i januari 1897.

16. Svante Landgraf: Fångenskap och flykt: Om frihetstemat i svensk barndomsskildring, reseskildring och science fiction decennierna kring 1970 (2016)

Frihet är ett viktigt tema i 1900-talets politiska debatt. Här följs diskussionen då den skrivs i ett annat språk, i det litterära. I fokus står moderna svenska självbiografier, reseskildringar och sciencefiction och vi möter författare som Jan Myrdal, Sun Axelsson, P C Jersild, Lars Gustafsson, Sven Lindqvist, Sam J Lundwall och Peter Nilsson. Spänningen mellan det individuella frihetsbehovet och drömmen om kollektiv gemenskap är hela tiden levande.

17. Erik Petersson: Vadstena krigsmanshus: En studie av den svenska kronans inrättning för sårade och gamla soldater cirka 1640-1780 (2017)

I krigens tid dör de flesta soldater i fält, men en del återvänder till Sverige. Vad skall vi göra med dessa män som lemlästa återvänder efter att ha tjänat sitt land? Under 1600-talet omvandlas därför de gamla klosterbyggnaderna i Vadstena till ett blygsamt Hôtel des Invalides. Det är ett av de viktiga stegen mot en svensk välfärdsstat, ett mer än hundraårigt experiment i fattigvård och i statlig omvårdnad av de svagaste.

18. Gustaf Marcus: Paris: Brottslingen och normaliseringen av människan i Strindbergs, Hanssons och Geijerstams författarskap (2018)

I litteraturen från sekelskiftet 1900 möter vi ofta mördare, mordbrännare och barnamördare. Vad är brottslingen för en typ av människa? Detta blir en brännande fråga i en kultur med nya, prestigefulla vetenskaper, mät- och avbildningstekniker och sociala kartläggningsmetoder. Här utarbetas ett typgalleri av oönskade individer och en vision av ett hygieniskt tillrättalagt samhälle. Vad är egentligen en normal människa? De texter den här avhandlingen undersöker kretsar kring har alla den frågan i fokus och litteraturen blir en skådeplats för en vidsträckt kulturell dialog om seende, vetande och identitet.

19. Raphaëlle Jamet, Pourqoui faire groupe? Stratégies, créations et réflexions dans l'oevre réticulaire d'Asger Jorn (2021)

I den här studien analyserasden danske multikonstnären Asger Jorn som ett typfall, som ett exempel på hur det går till att formera kreativa grupper, nätverk för att göra det lättare för konstnärer att tänka tillsammans, att ifrågasätta och våga pröva nya vägar för konsten. I Jamets teoretiskt präglade arbete spelar Bruno Latours teorier och aktörer och närverk en central roll. Dessa, tillsammans med inspel från Michel Foucault, Harri Veivo och Sylvain Briens, utgör grunden för Jamets egna begrepp om grupper. Vad är egentligen en grupp? Hur arbetar de? Vad har de för syften? Vilka strategier använder de för att nå framgång? Hur förvandlas och transformeras de? Och hur får man de ofta nog så individualistiska konstnärerna att underordna sig kollektiv?

20. Matilda Torstensson Wulf: Kärlekens paradis: Om konflikten mellan kärlek och konst i Henrik och Märta Tikkanens dialogromaner (2021)

Här analyseras tematiskt de dilemman som dialogromanerna reser kring kärlek, konst och författarskap, om frihet och tvång och könsroller och om hur författarskapens teman också tas hand om pressen och där ges en delvis annan mening. Det visar sig att läsningen av de båda författarnas böcker förändras över tid och i mycket speglar tidsandans förskjutningar och de förändringar av både författarideal, författarroller och könsrollsmönster som äger rum under 1900-talets sista decennier. Här blir också frågor som rör kulturarvets formering viktiga: vad avgör vilka och hur ett författarskap skall ingå i kanon, i de litteraturhistorier som för arvet vidare och hur ser sådana processer ut?